Bakgrund 
BEN har uppkommit till följd av behovet kring att synliggöra belastningsergonomiska frågor. Belastningsergonomiskt nätverk (BEN) har sitt ursprung i Svensk belastningsergonomisk förening (SBEF) vilken startades i början av 2000-talet som en ideell yrkesförening för ergonomer inom landets AMM-kliniker. Så småningom växte föreningen till att inkludera yrkesverksamma ergonomer även inom myndigheter och universitet. Tanken väcktes att SBEF skulle ingå som en del av EHSS, och SBEF avvecklades 2012. BEN startar nu upp i ny regi som ett nätverk inom EHSS och avser att ta vid där SBEF slutade.

Syfte 
BEN är ett ideellt nätverk för EHSS-medlemmar som är intresserade av belastningsergonomi. Nätverket avser att vara ett forum för goda samarbeten för alla som har intresse för, berörs av och arbetar med belastningsergonomiska frågor. Målsättningen är att ha seminarium höst och vår för att medverka till att:

  • bevaka forsknings- och utvecklingsfrågor inom kunskapsområdet belastningsergonomi
  • upprätthålla kunskap inom belastningsergonomins område
  • sprida saklig och vetenskapligt grundad kunskap om belastningsergonomi
  • vara rådgivande i belastningsergonomiska frågeställningar

Belastningsergonomi 

Fysisk belastning är den vanligaste orsaken bland män och den näst vanligaste orsaken bland kvinnor till arbetsrelaterade besvär och sjukfrånvaro. Besvären ses öka med stigande ålder, särskilt bland kvinnor.
Belastningsergonomi handlar om hur belastningar i arbetet påverkar rörelseorganen samt hur arbete ska planeras och utföras för att förebygga belastningsrelaterade besvär.
Biomekaniskt belastande arbetsställningar och arbetsrörelser är ofta ett naturligt inslag i de dagliga arbetsuppgifterna. Finns det möjlighet till återhämtning är belastande moment mer eller mindre av godo för både skelett, leder och muskler.
Risk för arbetsrelaterade belastningsbesvär uppkommer vid hög exponering för påfrestande arbetsställningar, hög kraft och repetitiva arbetsrörelser. Storleken på exponeringen avgörs i sin tur utifrån exponeringens styrka, frekvens som duration. Även organisatoriska faktorer som t.ex. tidspress och starkt styrt arbete kan bidra till ökad risk för belastningsbesvär.

Kontaktperson

Ida-Märta Rhen

Comments are closed.

Close Search Window
X